Järnvägspodden

I årets sista avsnitt tar vi hjälp en för vår podd rookie och en dito veteran för att summera året. I klartext är våra gäster Stefan Gustavsson från Infranord och Linda Thulin på Trafikverket. Vilket år vi har haft med allt från pansaris på årets första dag till att vi härom veckan, på T26 första dag, faktiskt kunde notera den punktligaste dagen på hela året. Däremellan har det varit invigningar, spadtag, livesändningar, översvämningar – växelfabriker och underhållståg, 200-års jubileum och somrigt blixtrande svarta rubriker. Lägg till rekordmånga framförda tåg så får man nog kort o gott sammanfatta det som en hel del. I vår summering av året kommer vi så klart in på visst av detta digra smörgåsbord, men långt ifrån allt. Vi startar med en fråga som är hetare än någonsin. Vi syftar så klart på järnvägsunderhållet där frågor om hur, när, på vilket sätt och i vilken omfattning, med vilka metoder etc fått redaktioner  att drabbas av varmgång. Tillsammans med Stefan Gustavsson, vd på Infranord, kommer vi in på frågor om trådbyteståg och tvister, om tidplaner och utmaningar både här och nu samt imorgon. Perspektiven blir både utifrån Infranord och branschföreningen FSJ.   Från underhållet går vi till en fråga som nog får sägas vara ändå större. I november godkände medlemsländerna den nya kapacitetsförordningen, samtidigt som kommissionen "spottar" ur sig uppdrag. Att navigera i detta kräver en särskild talang, och en särskild chef. Därför är vi tacksamma för att Linda Thulin kommer tillbaka till oss för att ur ett gränsöverskridande perspektiv summera 2025. Samtalet med Linda börjar ca 33 minuter in i avsnittet Till slut sammanfattar två något trötta programledare årets poddsäsong med kanske de rörigaste räl-tankarna på länge. Nu väntar som tur är några veckors ledighet från både ordinarie uppdrag och denna tillikauppgift att var tredje vecka bjuda er kära lyssnare på samtal om, med och för järnvägen. God JUl och Gott Nytt År!

I årets 13:e avsnitt vädrar vi ut vår okunskap om vad som görs, och så klart vad som behöver göras, för att klimat-anpassa järnvägen. Vår guide genom stormar och skyfall är Malin Lind. Otursnummer eller ej, ämnet i årets trettonde avsnitt är måhända ändå lite olycksaligt. För allt oftare påminns vi om att klimatet håller på att förändras, och att järnvägen likt all annan infrastruktur får sin släng av sleven. Skyfallen i Västernorrland och sommarens kraftiga åskoväder är två färska exempel. Så det är med andra ord hög tid för oss att prata om hur vi möter upp dessa klimatförändringens vindar, - och vatten. Detta gör vi tillsammans med Malin Lind, senior specialist på Underhåll. Vilka är utmaningarna, hur hanterar vi dem och vem tar vi hjälp av – där har ni några av frågebäckfårorna vi trummar på om. Som vanligt blir det också i vanlig tågordning egna tankar från rälen, några korta nyheter och lite tips. Dessutom en cliff-hanger som kan bli hängande ett tag beroende på hur mycket förändringar vi och järnvägen klarar av. I mitten av december är vi tillbaka med årets sista avsnitt, på återhörande!

I år firar järnvägen 200 år, och det har uppmärksammats stort i det land där järnvägens vagga stod. Som utsänd svensk spion, eller ambassadör, har Henrik Reuterdahl spenderat 12 dagar på, i och bredvid rullande engelskt material. Vad kan passa bättre för avsnitt 12. Det ska sägas direkt, vi skummar bara på ytan, vilket mer eller mindre är ett måste med dagens gäst. Vi har alltså på nytt Henrik Reuterdahl som gäst, och ett samtal med Henrik är som att öppna informativa dammluckor till årtal, företeelser, människor och maskiner från järnvägens alla tider.  Och det passar ju bra när ämnet är järnvägens 200-års jubileum som uppmärksammats stort i England. Så hur var stämningen, hur märktes jubileet av och drog detta historiska jubileum någon publik? Vad gjorde branschen, och vad kan vi göra i Sverige när vår egen järnväg om några år firar 175 år. Så håll i hatten, eller i Henriks fall kepsen, när intryck summeras och historier från såväl nutid som dåtid, längs huvud- och sidospår, presenteras i 90 mp/h. Vi stannar i Darlington och Stockton, i York och London. Det handlar om ånglok som tankade vatten i farten, om spårviddskrig, om city-festivaler och om att den första stationsbyggnaden faktiskt var en pub. Extra kul så klart att några av dessa historiska stations-pubar efter 200 år ännu står kvar! Lägg till några korta nyheter, reflektioner och spaningar så har du en varudeklaration för årets avsnitt numero 12.

I årets elfte avsnitt träffar vi Malin Alexandre för att lära oss om framförallt TELS, Trafikverkets externa ledningssystem, men också det ekosystem det tillhör. Vi benar ut om TELS är en game-changer, hur införandet gått samt vilka nyttor som skapas. Den nionde september – bara dagar efter det stora skyfallet i Västernorrland – rullades ett nytt digitaliserat ledningssystem som ska hantera störningar i tågtrafiken ut på banan. Så med andra ord: Direkt skarpt läge för ett system som samlar och synliggör information om trafikhändelser för både Trafikverket och för järnvägsföretag. Med systemet på plats skapas förutsättningar för en bättre samverkan, mer agerbar information och en mer effektiv hantering av pågående händelser. Detta ska i sin tur ska leda till mer samstämmig trafikinformation till resenärer och godstransportköpare, men också effektivare hantering av trafikstörningar. Ni fattar att det alltså finns mycket att prata om med Malin. TELS och de andra ingående delarna, som vi också kommer in på i samtalet, har av vissa (poddprogramledare) beskrivits som en game-changer! Så är det läge att rent av känna järnvägsoptimism? Utöver samtalet med Malin bjuder vi som vanligt på tankar från rälen och några korta nyheter.

I årets tionde avsnitt har vi fått kontakt med Arne Nissen för att prata om TKK – tungkontrollkontakter - som plötsligt och oförklarligt seglat upp som ett störningsmoment för spårbunden trafik. Dessutom svarar vi på lyssnarfrågor och yrar om Y! Det sägs att djävulen bor i detaljerna, och sådan detalj verkar tungkontrollkontakter (TKK) vara. För att efter under lång tid ha fungerat näst intill fläckfritt har dessa komponenter som samtidigt både är en del av anläggningen och en del av signalsystemet börjat gå sönder i en aldrig tidigare sedd omfattning. Detta utan att någon förändring gjorts i tillverkning eller hantering av dem, eller att felet visar sig i tester. Så vad är TKK för en tingest, och hur jobbar man för att säkerställa att denna detalj slutar störa trafiken. Om detta pratar vi om med Arne Nissen, senior spårspecialist och Trafikverkets förvaltare av spårväxlar. Vid sidan av denna detalj försöker vi också reda ut frågor som kommit från lyssnare. Den första handlar om invasiva arter, och kom i spåren av att en ny skylt (eller tavla) som varnar för parkslide finns längs spåren. Så hur jobbar Trafikverket med att motverka inte bara spårspring utan också spårspridning av arter som vresros, blomsterlupin och gul skunkkalla. Den andra frågan är mer dubbelbottnad och rör trafikledningsutmaningar på banor med enkelspår där små företeelser snabbt kan få stor påverkan på tidtabellen. Så hur funkar det med uppföljning och kvalitetssäkring av trafiken på daglig basis. Vad händer med orsakskoderna? Samlas dom på hög och ögnas igenom inför varje ny tidtabellsperiod eller görs något dagligen för att fånga upp och korrigera? Sedan avslutas detta årets tionde avsnitt med lite nyheter. Av djungeltrummor att döma ser det ut att kunna bli en spännande höst med mycket att prata om. Inte bara kommer en utvärdering av sommaren, även en summering av de skyfall som drabbade både vägar och spår i Västernorrland blir spännande att följa. Passande nog har Transportstyrelsens säkerhetskonferens 2026 tema resiliens, och regnet blev/blir verkligen ett test på hur infrastrukturen dels står emot påfrestningar – dels hur den återhämtar sig. Klarar vi att hålla tungan rätt i mun kan det också bli nedslag runt införandet av TELS, JNB och JBS. På återhörande!