Järnvägspodden

Vem vore bättre att gästa oss i poddens sista vanliga avsnitt än Roberto Maiorana. I hans tionde framträdande luftas ämnen som nationell plan, branschsamarbete, målår och banavgifter. Och så får en stängd dörr en oväntad öppning innan vi går i mål.
Rollerna må ha varierat men när vi stänger podd-kiosken är det Roberto Maiorana som varit vår meste gäst. Sitt första framträdande gjorde han redan 2017 som ny chef för det som då hette Trafikledning – vilket faktiskt betyder att Robertos tid på Trafikverket i mångt och mycket gått hand i hand med Järnvägspoddens levnad. 
Men det har ju sedan 2017 runnit mycket vatten runnit under broarna, och allt fler tåg rullat på spåren. Vi var nyfikna på vilka beslut som varit svårast att ta, och vilka han är mest stolt över? Hur ser han på den nyligen beslutade nationella planen, på branschsamarbetet och att vi nu har ett målår för återtagandet av eftersatt underhåll? Vad innebär det att äga sin berättelse, och har han någon favorit bland kampanjer som "Nu underhåller vi Sverige" och "Vi är framtiden på spåren"?
Innan vi rundar av avsnittet hinner vi också med att lufta lite korta nyheter, en dos reflektioner och lite egen navelskådning i form av poddnostalgi. 
Om tre veckor hörs vi igen, då från ett tåg på väg ut i världen.

Vid årsskiftet klev Ingela Bendrot på samverkanståget som generalsekreterare för Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS. Men vem är hon, vad gör hon och var kommer hon ifrån… Allt detta är saker som avhandlas i Järnvägspoddens sjätte avsnitt för året.
Det är alltså på nytt välkända stigar som trampas i detta vårt 149:e avsnitt. För det är sen gammalt att vid sidan av kapacitet är branschsamverkan i olika former ett av våra mest frekventa ämnen. Och när då JBS dels har fått en generalsekreterare, dels numer är en förening, ville vi veta mer om dessa förändringens vindar.
Bland det vi kommer in på finns varför förändringarna genomförs, hur de kommer påverka samarbetet och hur branschens olika aktörer varit involverade? Vilka effekter och vinster ska förändringen bidra till, och vilken roll kommer de befintliga initiativen att spela framgent?  Dessutom undrar vi så klart vem denna Ingela är som i rollen som generalsekreterare ska lotsa branschen vidare via färdplaner till målet vision2050?
Lägg till lite korta nyheter, en dos reflektioner och en nypa nostalgi så har du 44 minuter podderi framför dig. Efter detta återstår bara två avsnitt av Järnvägspodden, och vill du skicka hälsningar till oss – som kan läsas upp i det allra sista avsnittet – mailas dessa med fördel till [email protected]

Det är inte guld eller kryptovalutor som utgör järnvägens verkliga valutareserv, utan så klart kapacitet. Den som vakar över detta tågplanens transaktionskonto är Mats Berlin som nu gästar oss för sjätte gången. 
Under åren är kapacitet det ämne vi pratat mest om, vilket inte är så konstigt med tanke på vilken hårdvaluta det faktiskt handlar om. När vi nu ser allt fler tecken på att saker och ting går åt rätt håll – trafiken ökar, punktligheten blir bättre och antalet DTT-koder minskar – var det dags att på nytt bjuda in Mats Berlin.
Om införandet av MPK var ett stålbad eller en perfekt storm kan man tvista om, men det har onekligen hänt en del inom Mats fögderi sedan dess. Men vad är det som gjorts för att vässa leveranserna, och hur ser planerna ut för att göra dem än mer skarpa? Finns det kanske dold kapacitet sparat i valven, eller behöver vi bryta ny "krypto-kapacitet" för att kunna hantera all trafik och alla banarbeten? Och vad kommer den nya kapacitetsförordningen innebära för förvaltarna av järnvägens allra ädlaste resurs. När vi dessutom spelade in samma dag som ansökningarna till T27 senast skulle vara inne gick det inte att komma runt några frågor om ansökningsläget.
I tillägg till samtalet med Mats blir det lite reflektion och några korta nyheter innan vi ritar upp tidtabellen och stoppen för våra återstående avsnitt. Och nog är det snarare en fråga om synkronocitet än kapacitet när det visar sig att vi fick vår pratstund med kollega Berlin i rummet Prag då podden faktiskt kommer nå sin slutstation i staden Prag via nattåg till just Berlin. Ni hörde rätt - Järnvägspodden kommer åka tåg!

I årets fjärde avsnitt svarar vi i klassisk järnvägsmiljö upp på inkomna önskemål och bjuder på inte mindre än två perspektiv som vi omedvetet åsidosatt. Med hjälp av Anna Kvist och Nils Paul är dock allt eftersatt nu återtatt.
Vi får erkänna direkt, jämställdheten i denna podd kunde varit bättre. Och troligen borde vi ha haft med fler röster från näringslivet genom åren. Men vi går på huvudspåret "bättre sent än aldrig" och bjuder i vår podds elfte timme in Anna Kvist från Women in Rail och Nils Paul från Svenskt Näringsliv.
Den 9 mars i år arrangerade Women in Rail Sverige sin första konferens. Och det blev en succé! Anna Kvist från WSP ingår i nätverkets interimsstyrelse, och vi ville veta allt om vad Women in Rail är och bakgrunden till hur det startade, var man hämtar inspiration ifrån och så klart vilka frågor man kommer jobba med framöver.
Mer konferensvana tror vi oss veta finns på Svenskt Näringsliv. I denna organisation är Nils Paul efter en tid som sakkunnig hos infrastrukturminister Andreas Carlson nu tillbaka i rollen som infrastrukturexpert. Så hur ser näringslivets bild av järnvägen ut, hur går tankarna kring eftersatt underhåll och satsningar på nya spår.
Med tanke på att det här blev ett rätt långt avsnitt hoppar vi över våra egna reflektioner och nyheter – och överlämnar med varm hand till er lyssnare att dra egna slutsatser kring om Järnvägspodden, så här fem i tolv, lyckas vidga perspektiven.
Om tre veckor är vi tillbaka, då blir det på tema kapacitet!

Det var bara ett år sedan vår gäst började att köra sina egna turer och triangla sig fram mellan våra tre största städer. Lika länge har han också varit en flitig ambassadör för järnvägen i sociala medier. 
Det ska sägas direkt att vi genom åren nog borde ha pratat med fler förare. Men sent ska som bekant syndaren vakna, och det här avsnittet tillägnar vi därför helt åt ett förarperspektiv som vi får av Fhilip Skoglunds som vi träffat på Göteborg C.
Det som gjorde oss nyfikna på Fhilip är att han vid sidan av att vara ny i branschen också på många sätt är en ambassadör för järnvägen. Då tänker vi framförallt på de inlägg han gör i sociala medier där han frikostigt delar han med sig av både fakta och förklaringar.
Så hur ser han på yrket? Vilka reaktioner får han på sina inlägg? Vad kännetecknar dialogen med trafikledningen? Vi pratar favorit-lok och sträckor, om anpassad trafikinformation och samspel med ombordpersonal. Andra saker vi kommer in på rör spårspring, utrop och ensamhet. Ni fattar, det finns lite att lyfta på locket till 😊
Utöver samtalet med Fhilip blir det som vanligt några korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, då lovar vi två gäster som är helt andra perspektiv på spåren.